Nosferatu, Better Man och Wallace & Gromit

Edward: Det jag tror Anders är att i dag kan vara första gången som vi har en ordentlig meningsskiljaktighet i det här podden. Anders: Nej, det tror jag är fullständigt omöjligt. Edward: Jo, jag tror det luktar gräl alltså du. Anders: Gud vad spännande. Edward: Jag säger som Robert Duvall: I love the smell of gräl in the morning. Anders: Smells like skilsmässa. Anders: Ja, hej och välkomna allihopa. Hej Edvard. Edward: Hej Anders. Anders: Hur är läget med dig? Edward: Jag mår jättebra. Anders: Har du varit och tränat i dag? Jag såg en bild på dina frusna badbyxor. Edward: Ja, nu har jag börjat träna igen. Anders: De var helt tvådimensionella. Edward: Förra året hade jag bestämt mig för att jag skulle börja träna och gå ner i vikt. Istället gick jag upp lite i vikt. Anders: Så är det alltid. Muskler väger mer säger man ju i de här sammanhangen. Men vad trevligt, jag var faktiskt och tränade också i dag. Men inte sim-- Jag klarar inte simma. Alltså, jag har för dåligt tålamod. Edward: Jag har valt ett gym som har en liten pool så jag kan gymma och sen kan jag belöna mig själv i poolen. Anders: Ja, men det låter ju perfekt. Men ja, Dimitri Martin, en av favoritkomikerna från USA, han brukar ju säga att det är ingen skillnad på honom när han simmar eller drunknar. Det är liksom samma teknik. Han måste titta om han har kläder på sig eller inte när han simmar.

both

Edward: Det jag tror Anders är att i dag kan vara första gången som vi har en ordentlig meningsskiljaktighet i det här podden. Anders: Nej, det tror jag är fullständigt omöjligt. Edward: Jo, jag tror det luktar gräl alltså du. Anders: Gud vad spännande. Edward: Jag säger som Robert Duvall: I love the smell of gräl in the morning. Anders: Smells like skilsmässa.

both

Edward: Jag läste en jätterolig sak nu på internet på skämt hon strök, som hon inte kunde säga. Och min favorit var att hon ville säga att: "The wild robot is nominated tonight. And by that I mean Nicole Kidman after two white wines." Anders: Oj, stackars Nicole.

Edward

Edward: Det är som att Robert Gustafsson när han skulle göra Hundraåringen skulle sagt: Nej, nej, Felix, det här kan inte smink lösa. Vi måste filma under femtionio år så att jag verkligen fyller hundra. Eller hur? Anders: Det hade ju varit någonting. Edward: De filmar fortfarande. Anders: Verkligen. Ja, ja, vi får se. Vad spännande. Benjamin Button, fast tvärtom på nåt sätt. Edward: Biopremiär 2065. Anders: Då finns inte bio längre på det sättet.

Edward

Anders: Jag håller med. Och den blir ju ganska gripande bitvis. Jag menar, jag gråter ju till Gillette-reklam och sånt där. Jag gråter ju för allting i princip. Edward: Jag gråter sådana här Plutokortfilmer gråter jag ganska ofta på faktiskt. De slutar så fint. Anders: Jag och min son Leo som är nitton, vi har börjat gå på alla filmer nu och det är helt fantastiskt. Så vi satt och höll hand där liksom vissa när han pratade med sin pappa och det var liksom ganska rörande. Edward: Ja utan att avslöja någonting så sista kvarten på den här filmen, jag var nästan ett vrak alltså. Jag var väldigt, väldigt, väldigt berörd av var den tog vägen någonstans. Men i en tid där vi har fått biopics om Whitney Houston, Bob Marley, Amy Winehouse är det roligt att det är Robbie Williams-biopicken som får mest uppmärksamhet. Jag kommer att ge det här fyra, fyra plus. Anders: Jag ger också denna fyra av fem just av den anledningen att man hoppar ur filmen lite grann när man är färdig med konceptet. Så där har vi nog lite samma. Men gå och se denna filmen om ni kan på bio för det är ju en otrolig bioupplevelse och fyra av fem är ju ändå liksom en stark rekommendation.

both

Edward: Jag är så rädd för att säga det högt. Bland alla femplussare där ute på nätet och bland våra kritiker, bland kritikerna så kommer det här en extremt oliktänkande. Jag kommer att få så många lyssnare mot mig tänker jag, men alltså jag hade så tråkigt Anders på den här filmen. Anders: Nej. Edward: Så tråkigt. En av de sämre animerade filmer som jag har sett på sistone. Anders: Nej. Edward: Jag är så ledsen. Det här för mig var, jag var så glad när jag tryckte på play att nu ska jag få möta dem igen. Och så kommer det här mediokra, generiska manuset. En handling vi har sett hundra gånger förut och det var för få skämt. Det är för få skämt och de är för svaga tyckte jag. Anders: Ja, jag tyckte att de skämten som väl kom, de kunde man räkna ut. Och jag kände att denna var för barnslig hela tiden. Edward: Så du håller med-- Jag trodde jag skulle få, jag trodde du skulle radera mig ur telefonboken, Anders. Anders: Nej, jag håller med dig. Edward: Men om jag får gå på en resumé eller ett betyg, så är det en tvåa från mig. Anders: Oj, jävlar. Edward: Jag hade svårt att se klart hela. Anders: Tre av fem får den av mig. Edward: Det blev inget gräl, Anders. Anders: Nej, det blev det faktiskt inte. Anders: Jag trodde inte det var denna vi skulle gräla om. Jag trodde det var en annan film vi skulle gräla om. Men det kanske vi gör ändå. Eh, två av fem. Är det vår första tvåa? Edward: Ja, det tror jag det är. Anders: Filmälskande Edward af Sillén ger en tvåa till Wallace Gromit. Edward: Ja, men kom inte med din tråkiga lergubbe till mig.

both

Edward: Ja, det här är, den här är jätteknepig för mig alltså. Det går ju inte att ifrågasätta verket tekniskt eller hur det här är gjort. Det är så jävla vackert och det är så tydligt att det är en regissör med någonting att säga som han brinner för. Anders: Jag tyckte att det blev för mycket av det poetiska, mystiska och jag tyckte att den tog alldeles för lång tid på sig att innan det började hända grejer. Edward: Man känner ju att det här är en film som älskar sig själv och älskar sitt eget foto. Och den älskade kanske lite väl mycket. Anders: Jag tyckte inte Aaron Taylor-Johnson var särskilt bra. Jag tyckte jag hade svårt för Lily-Rose Depp i början. Jag tyckte att hon blev bättre allt eftersom hon fick lite grejer att göra. Edward: Jag tycker Nicholas Hoult var ganska svag om jag ska vara ärlig. Jag tyckte hon, Depp var fantastisk. Hon var från första sekund så kunde jag liksom inte slita blicken från henne. Anders: Bill Skarsgård, han var för entonig och enformig. Det som man gillar med Coppolas Dracula, det är ju charmen och det suggestiva i Gary Oldmans sug. Och det saknar man lite i denna. Edward: Det här är tre komma fem. Anders: Ja, samma här. Jag har exakt samma betyg. Tre komma fem av fem. Edward: En extremt imponerande visuell film.

both

Edward: Chris Columbus. Nu är vi nördiga. Anders: Han har även producerat några av hans andra filmer. Edward: Jaha, det är alltså Ensam hemma-regissören har producerat Nosferatu. Och jag tänkte på vägen hem att det kanske hade varit roligare att få se drakar liksom halka på legobitar och kliva på en spik i foten. Anders: Home Alone med greve Orlok. Edward: Exakt, Home Alone i Rumänien. Anders: Kieron Culkin i huvudrollen som sin bror.

both

Edward: Så är det en tvåa från mig. Anders: Oj, jävlar. Edward: Jag hade svårt att se klart hela. Anders: Tre av fem får den av mig. Edward: Det blev inget gräl, Anders. Anders: Nej, det blev det faktiskt inte. Anders: Filmälskande Edward af Sillén ger en tvåa till Wallace Gromit. Edward: Ja, men kom inte med din tråkiga lergubbe till mig.

both